Welsh corgi info

Rasen är mycket gammal och om dess ursprung tvista de lärde. Man tror att vikingarna förde med sig hundar som skulle vara upphovet till Pembroken, eller tvärtom – att de rövade med sig walesarnas hundar. Likheten med den svenska Västgötaspetsen talar för ett släktskap. Båda bär också på ett anlag för kort svans, vilket inte “kusinen” från det mer otillgängliga Cardiganshire, Welsh Corgi Cardigan, har.


Enligt den Walesiska folktron var Welsh Corgin en gåva till människorna från älvorna. Två barn som var ute och vaktade familjens boskap, fann två valpar i gräset som de tog med hem. Valparna växte upp och fick ansvaret att vakta boskapen om dagen och gården på natten. Älvorna själva använde hundarna som drag-och riddjur. Tittar man noga, så kan man fortfarande se märken efter sadlar och seldon!

Corgin lämpar sig mycket bra för både lydnad, agility och bruks. Eller varför inte eftersökshund. Rasen är sund och frisk. Har inga svåra rassjukdommar. Lever ofta länge, vissa upp till 15 år. Den vaktar lagom mycket, men det är ju lite utav en uppfostrans sak, liksom skällandet. Eftersom den har ett lite bevakande anlag kan det lätt bli att den “boffsar och voffsar” för minsta ljud. Därför kan det vara bra att sätta gränser från början. Alla hundar fungerar med barn. Så länge barnen fungerar med hundar. Liten och behändig lättlärd, frisk och sund, glad och vänlig. Men ändå larmar om det kommer objudna gäster. Trots sin storlek så är det ingen liten hund, den här robust och tålig.

Welsh corgi pembroke har en omdiskuterad bakgrund. Den mest sannolika teorin är dock att svenska vikingar medförde västgötaspetsens förfäder till Wales eller det motsatta, att de medförde corgins förfäder tillbaka till Sverige. Släktskapet mellan de båda raserna är påfallande, liksom deras arbetssätt. Helt klarlagt är emellertid att welsh corgi under flera hundra år fungerat som allroundhund på gårdarna och med tiden övergick till att bli boskapsvallare. Rasen welsh corgi delades upp i varianterna pembroke och cardigan så sent som 1934. Dessförinnan hade korsningar mellan varianterna varit relativt vanliga.